Vad är hjärtinfarkt?
Enligt Socialstyrelsen fick närmare 25 000 personer i Sverige en akut hjärtinfarkt under 2018. Lite fler än en femtedel av dessa dog helt eller delvis som en följd av hjärtinfarkten. Det är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och en majoritet (63 procent) av de som drabbas är män. I den här texten kan du läsa om vad hjärtinfarkt är, de vanligaste symptomen samt hur du ska agera när du misstänker att du själv eller någon annan drabbats av en hjärtinfarkt.
Vad händer vanligen i hjärtat vid en hjärtinfarkt?
Hjärtat är en muskel med en ungefärlig storlek av en knuten hand. Dess uppgift är att fördela syrerikt blod till övriga delar av kroppen, men för att fungera kräver det också självt syrerikt blod. Kring hjärtat finns så kallade kranskärl som förser hjärtat självt med blod. Vid en hjärtinfarkt har ett av dessa kranskärl blockerats, vanligen kallat åderförkalkning, på grund av att kärlväggen under flera år lagrat exempelvis bindväv och kolesterol som byggts upp och till slut helt fyller kärlväggen. Då kan inte det syrerika blodet flöda till hjärtat och det uppstår syrebrist.
Vad som kan åsamka ytterligare skada är det förhöjda blodtryck som stressar hjärtat vid en akut hjärtinfarkt. Beroende på hur länge syrebristen pågått kan hjärtinfarkten leda till att fler organ i kroppen skadas.
Symptom
Det finns ett ganska stort och varierat antal tecken på en hjärtinfarkt är i antågande. De vanligaste symptomen är ont i bröstet, illamående, yrsel, andnöd, hjärtklappning och kallsvettningar. Stark smärta i bröstet är dock den vanligaste indikatorn och om den dessutom strålar mot armarna och upp mot halsen rör det sig med hög sannolikhet om en hjärtinfarkt. Även mer vaga bröstsmärtor som varar i längre än 15 minuter bör ageras på.
Vad ska jag göra vid en hjärtinfarkt?
Om du eller någon annan visar på något av de ovanstående symptomen och de inte tycks kunna ha någon annan förklaring ska du ringa 112.
Vad ska jag göra vid diffusa symptom?
Bröstsmärta behöver inte nödvändigtvis vara hjärtinfarkt. Exempel på andra orsaker är ångest, infektioner och andra sjukdomar i lungor, magsäck eller gallblåsa. Om du är det minsta osäker på symptom kan du ringa telefonnumret 1177 och få sjukvårdsrådgivning. Detta nummer gäller i hela landet och sjuksköterskorna kan där ge dig råd om hur du ska agera.
Behandling och efterbehandling
Den akuta behandlingen går ut på att så snabbt som möjligt öppna kranskärlet så att blodet kan återgå till normalt flöde. Naturligtvis är risken för bestående skador på hjärtat mindre ju snabbare behandling kan ske. Akut behandling görs vanligen med en så kallad ballongvidgning, alternativt med blodproppslösande läkemedel om du befinner dig för långt bort från ett sjukhus.
Efter en hjärtinfarkt tillskrivs patienten ett antal olika läkemedel för att minimera risken för nytt insjuknande. Några exempel på vanliga läkemedel är betablockerare, trombocythämmare och blodfettsänkare. Vart och ett syftar de till att få hjärtat att arbeta mer konsekvent och effektivt, hämma bildandet av blodproppar i kärlen respektive minska mängden det skadliga kolesterolet LDL i blodet.
Går det att skydda sig från en hjärtinfarkt?
Risken för att drabbas av hjärtinfarkt beror till viss del på genetisk sammansättning. Om det i din släkt finns historik av förhöjda kolesterolvärden, diabetes eller fetma bör du vara uppmärksam på tecken på åderförkalkning. Dessutom går det att förebygga hjärtinfarkt, både för de som har anlag för sjukdomen och de som är mer lyckligt lottade i det avseendet. Generellt ökar risken i takt med ålder, vilket gör det särskilt viktigt att tänka på de nedanstående punkterna ju äldre du blir.
- Fysisk aktivitet
Det är sedan länge känt att regelbunden fysisk aktivitet drastiskt minskar risken för en mängd åkommor, hjärt- och kärlsjukdomar inkluderade. Fysisk aktivitet minskar även risken för högt blodtryck, vilket i sig kan skapa gynnsamma förutsättningar för hjärtinfarkt. Fysisk aktivitet behöver inte nödvändigtvis vara olympisk ansträngningar – en halvtimmes daglig promenad i högt tempo kan vara tillräckligt för den som har svårt att få tiden att räcka till.
- Se över matintaget
Kolesterolet är inte sällan boven i många fall av hjärtinfarkt. Försök minska ditt intag av de ohälsosamma fetterna och byt ut detta mot grönsaker och goda fetter som finns i exempelvis fisk.
- Tobak
Hälsomässigt är brukande av tobaksprodukter dig till ingen nytta, inte heller avseende risk för hjärtinfarkt. Hjärt-lungfonden menar att ungefär rökning är orsaken i 2 500 fall av de personer som årligen dör i hjärtinfarkt. Därmed är rökning den mest bidragande riskfaktorn av dem alla. Den goda nyheten är att det går att upp till halvera risken att dö bara genom att sluta röka. I en studie där patienter som överlevt en hjärtinfarkt och därefter slutat röka som en del av behandlingen, minskade risken att dö under de efterföljande två till tio åren med 50 procent.
- Minska stress
Stress är i sig inte någonting dåligt, utan snarare någonting som hjälpte våra förfäder att överleva. Den stress som är dålig och som vi oftast refererar till när vi pratar om stress idag, är långvarig stress. Det finns mängder av orsaker till långvarig stress, men för många inleds det med en ohållbar situation på jobbet, hemma eller i något annat avseende. Ofta leder stressen till att prioriteringar som hälsosam mat och fysisk aktivitet försummas, vilket förstärker stressen. På en fysisk nivå motarbetar stressen insulin, vilket kan leda till förhöjt blodsocker.
Det går följaktligen att i stor utsträckning på ett långsiktigt och metodiskt sätt att förhindra inträffande av hjärtinfarkter. Att överleva en hjärtinfarkt bör inte vara den avgörande faktorn i fråga om huruvida åtgärder ska vidtas. Tänk också på att hjärtmuskelvävnad som dött i samband med en hjärtinfarkt inte kan återbildas. Det gör att även personer som drabbats av förhållandevis små hjärtinfarkter löper större risk att drabbas av ytterligare flera.
Vänligen notera att denna text inte är skriven av en läkare och bör endast användas för informationsmässiga ändamål. Om du misstänker att du själv eller någon annan visar symptom på eller har drabbats av hjärtinfarkt, kontakta alltid sjukvården. Ju snabbare personen får tillgång till vård, desto större är sannolikheten att skadan är begränsad.
