En av hjärtats delfunktioner är att syresätta blodet i kroppen. Detta för att transportera syrerikt blod till övriga delar av kroppen som är beroende av syre för att fungera. Normala värden för en individ som är ung och frisk är ungefär 97 procent syremättnad, eller oxygensaturation som det också kallas. Syremättnaden sjunker dock med åldern och det kan vara skadligt om den kryper under 90 procent under en längre period. Sjunker den så lågt som till 70 procent är det mycket allvarligt och riskerar att vara livshotande.
Hur mäts blodets syresättning?
Blodets syresättning mäts med en saturationsmätare, även kallad pulsoximeter. Denna mäter andelen arteriellt blod och jämför det med andelen venöst blod och får på så sätt fram en indikation på syremättnad. Det är alltså inte syret i sig som mäts utan skillnaden mellan det syrerika och syrefattiga blodet. Saturationsmätaren använder sig av ljus av en särskild våglängd för att hämta denna information. Som användare räcker det att placera något av fingrarna på en liten avläsare som därefter presenterar syresättningen samt vanligen även pulsen.
När bör blodets syresättning mätas?
Det kan finnas olika anledningar att vilja mäta sin oxygensaturation. Personer som lider av KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) eller andra hjärt- och kärlsjukdomar kan ha nytta av att kontinuerligt kontrollera blodets syresättning. En saturationsmätare kan användas i hemmet och det är därför ett lämpligt komplement till annan vård. Även inom idrotten kan det vara intressant att se eventuella förändringar i syremättnad, eftersom detta ger en indikation på i vilken grad återhämtning krävs.
